En hjälpreda i konsten att fylla i blanketter för privat- och kooperativt anställda arbetare

Pension

Pension

Senast uppdaterad 2020-05-28

Allmän pension

Reglerna för den lagstadgade allmänna pensionen kan beskrivas långt eller kort. Här tar vi den korta versionen. Mer information finns i kapitlet Ålderdom i LOs Grundbok för försäkringsinformatörer.

Kort sammanfattning av reglerna för allmän pension

Du måste tjäna minst 42,3 procent av prisbasbeloppet (20 008 kronor år 2020 då prisbasbeloppet är 47 300 kronor) för att tjäna in pensionsrätt under ett visst år. Det här ”golvet” motsvarar inkomstgränsen för när man måste lämna självdeklaration till Skatteverket. Om du tjänar över ”golvet”, så får du pensionsrätt från första inkomstkronan. Men det finns ett ”tak” också och det innebär att du inte får pensionsrätt för högre inkomster än 7,5 inkomstbasbelopp. År 2020 är denna så kallade högsta pensionsgrundande inkomst 501 000 kronor, alltså 7,5 x 66 800 kronor. Det motsvarar en månadslön på 41 750 kronor.

För att kunna räkna ut högsta PGI korrekt räcker det dock inte med att bara multiplicera årets inkomstbasbelopp med 7,5. Det beror på bestämmelsen att den allmänna pensionsavgiften ska dras av innan den pensionsgrundande inkomsten fastställs. För att få maximal pensionsrätt måste du alltså tjäna mer än 7,5 inkomstbasbelopp.

Den allmänna pensionsavgiften är 7,0 procent. Taket som är 7,5 inkomstbasbelopp kräver i praktiken en inkomst på 8,07 inkomstbasbelopp (2020 motsvarar det 539 076 kronor eller 44 923 kronor i månaden), vilket – efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften – motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp beräknat i pensionsgrundande inkomst. Inkomster därutöver är inte pensionsgrundande.

Det finns fler pensionsrelaterade siffror som skulle kunna nämnas, men vi stannar här. Just 7,5 inkomstbasbelopp är en viktig siffra att komma ihåg när vi kommer till avtalspensionen lite längre fram i detta kapitel.

Först och främst tjänar man ihop till pensionsgrundande inkomst genom förvärvsarbete. Men för att långtidssjuka, föräldralediga och arbetslösa inte ska missgynnas, är även socialförsäkringsersättningar (som till exempel sjukpenning eller sjukersättning, föräldrapenning och dagpenning från a-kassan) pensionsgrundande. Dessutom finns särskilda beräkningar som ger viss pensionsrätt bland annat vid viss vård av barn och vissa studier.

Den allmänna pensionen består numera av följande delar:

  • Inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension. De kan tas ut var för sig och helt eller delvis från och med 61 års ålder.
  • Om du är född 1938-1953 har du ytterligare en pensionsdel – tilläggspension. Den består av omräknade pensionsrätter från ATP och folkpension. Under en lång tid framöver kommer nyblivna pensionärer alltså att få en pension som bygger på pensionsrätt intjänad i både det gamla och det nya systemet. Även för tilläggspensionen gäller 61 år som lägsta uttagsålder – och du måste ta ut inkomstpensionen samtidigt.
  • Den inkomstgrundade pensionen kan, om den är låg, kompletteras med ett grundskydd i form av garantipension, som du dock inte kan få ut förrän efter att du har fyllt 65 år.

Gör din egen pensionsprognos

Genom att logga in på www.pensionsmyndigheten.se (det står ”Logga in” i en blå ruta i övre högra hörnet). På Mina sidor som du kommer till när du loggat in, kan du både se alla sidorna i ditt orange kuvert och laborera själv med pensionsprognoser.

Premiepensionen

2,5 procentenheter (lägre om du är född 1938-1953) av pensionsavgiften går till premiepensionssystemet. Du får själv välja hos vilken eller vilka fondförvaltare pengarna ska förvaltas. Det är alltid du själv som bär den finansiella risken för den placering som du väljer. Staten lämnar ingen garanti.

Du kan när som helst ändra ditt val av fond/-er. Det gör du enklast genom att logga in med e-legitimation på Mina sidor-avdelningen på www.pensionsmyndigheten.se. Om det inte går, kan du beställa en pappersblankett genom att ringa till Pensionsmyndighetens kundtjänst på tel 0771-776 776.

Om du inte gör något eget aktivt val av fond placeras dina premiepensionspengar i Sjunde AP-fondens ickeväljarfond AP7Såfa. Den går även att välja aktivt. Det betyder att du som hittills inte gjort något aktivt val kan välja en annan fond eller fondkombination och, om du ångrar dig, kan du gå tillbaka till AP7Såfa.

Observera att även för de statliga icke-väljaralternativen gäller att staten inte ger någon garanti för fondandelarnas värde.

Se upp för ”rådgivare” som vill hjälpa dig placera dina pengar

Det är högst sannolikt att du flera gånger under livet blir uppringd av företag som arbetar med ”försäkringsrådgivning” eller ”pensionsrådgivning”. När du är yngre, vill de mot betalning hjälpa dig att byta fonder i premiepensionen. När du är äldre, särskilt från och med 61-62 års ålder och något år framåt, vill företagen sälja ett upplägg som består i att du fortsätter jobba, men tar ut din pension ändå och placerar den i en kapitalförsäkring eller annan sparlösning som företaget har eller förmedlar.

Båda erbjudandena kan vara bra eller dåliga, beroende på din individuella ekonomi och livssituation. Är du försäkringsinformatör kommer du både att få egna erbjudanden och frågor från medlemmar som blivit uppringda av dessa rådgivningsföretag.

Exempelvis finns ett stort antal vanliga frågor och svar om fondrådgivare med mera på https://www.pensionsmyndigheten.se/om-pensionsmyndigheten/vanliga-fragor/fragor-och-svar-om-radgivnings-forvaltnings-och-forsakringstjanster-for-allman-pension.

 

Samtliga artiklar i detta område

<p>På Blankettguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.</p> Jag godkänner