En hjälpreda i konsten att fylla i blanketter för privat- och kooperativt anställda arbetare

Arbetsskada

Arbetsskada

Senast uppdaterad 2020-05-27

Anmälan om arbetsskada – så fyller du i Försäkringskassans arbetsskadeanmälan

Försäkringskassans blankett finns inte som webbanmälan (eftersom arbetsgivaren och facket ska fylla i delar av den) men du kan printa ut den från Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se. Ersättning ansöker du om separat, på en annan blankett.

Försäkringskassan har en ifyllnadsguide till blanketten (du hittar den som pdf-fil på https://www.forsakringskassan.se/privatpers/tjanster/sok/#/?sokord=FK9210) men den innehåller mest ”administrativa” instruktioner, så här följer några fackliga tips om sådant som kan vara bra att tänka på:

Vem är den skadade (1)

Under punkt 1.11 frågas efter huvudsakliga arbetsuppgifter, alltså vad du normalt arbetar med. Detta är viktigt, om skadan hände när du utförde andra arbetsuppgifter än de vanliga.

Typ av arbetsskada (3)

Denna del av blanketten är inte fullt så enkel som den ser ut. Rådgör gärna med skyddsombudet eller arbetsgivaren om du är osäker. Hur en arbetsskada klassas kan få betydelse för den ersättning som kan lämnas.

Vid färdolycksfall lämnas ingen ersättning för inkomstförlust från TFA. Men gränsdragningen mellan exempelvis färdolycksfall (vid resa till och från arbetsplatsen – den ordinarie eller hos kund – och bostaden) och olycksfall i arbetet kan vara oklar. Var du framme på arbetsplatsen när olyckan hände – till exempel om du halkar på en parkeringsplats som tillhandahålls av arbetsgivaren/kunden – torde skadan klassas som olycksfall i arbetet.

Skada under resa i tjänsten är alltid olycksfall i arbete. Alltså: Om du skadades då du befann dig på resa till exempel i hemtjänsten till en vårdtagare kan resan ses som en tjänsteresa, det vill säga ersättas som olycksfall i arbetet. Det finns dock alternativa synsätt. Om du startat hemifrån för att åka direkt till vårdtagaren, kan det ses som färdolycksfall även om du skadades på samma vägdel som du skulle ha använt vid resa från hemtjänstens kontor. Reste du mellan två vårdtagare, eller kom du från hemtjänstens kontor handlar det helt klart om en tjänsteresa.

Oklarhet kan också råda i gränsdragningen mellan arbetssjukdom och olycksfall i arbetet (exempelvis vid förlyftningsskador). Vid förlyftningsskada är det viktigt att redovisa bördans tyngd och om något oväntat hände vid lyftet. Exempel: Om en vårdtagare vid lyft ur rullstol plötsligt håller sig kvar i rullstolen och något oväntat hände, då bör det anmälas som olycksfall. Det räcker inte alls med att skriva att ”vid lyft av vårdtagare fick jag ont i ryggen”. Uppgift om vårdtagarens tyngd är också väsentlig.

Hur gick olyckan till? (4)

Den här delen gäller olycksfall. Här anges var skadan inträffade – inomhus eller utomhus – samt sysselsättningen när skadan inträffade. Vid punkt 4.3 ska händelseförloppet beskrivas. Här är det mycket viktigt att så klart och tydligt som möjligt beskriva vad som har hänt. Hur gick det till? Vad gick på tok? Komplettera gärna med skiss, foto eller dylikt. Vid färdolycksfall beskrivs också plats och färdsätt samt varför olyckan hände, till exempel på grund av bristande sandning på övergångsställe. Det räcker inte med ”att det hände”. Uppgifter såsom foton är viktiga att även spara inför en framtida prövning om rätt till ersättning.

I avsnitt 4.5 och framåt frågas efter maskiner, redskap, kemikalier eller dylikt som eventuellt var inblandade i olyckan. Fyll i noga allt vad du vet om maskinen, kemikalien och så vidare samt bifoga produktblad, ritningar, foton, skisser eller annat som kan förtydliga. Uppgiften är viktig för tillverkare och importörer så att framtida skador kan förebyggas.

Punkt 4.6 om varför olyckan hände är det viktigt att du fyller i så detaljerat som möjligt. Exempel: Anser du att skadan berodde på personalbrist – ange detta! Ange också varför det rådde personalbrist. Här är det också lämpligt att ange om arbetsgivaren brustit i sitt arbetsmiljöansvar, till exempel vad gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet eller följa andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Detta är av betydelse för Vållandenämndens prövning av arbetsgivarens vållande. Se längre fram i detta kapitel.

Vad har orsakat sjukdomen/ohälsan? (5)

Den här delen gäller vid arbetssjukdom. Fyll i så utförligt som möjligt. Vad gäller psykosociala skador är det viktigt att detaljerat redovisa varför sjukdomen uppstod exempelvis till följd av för få anställda i förhållande till arbetsuppgifter med mera.

Under punkt 5.3 finns ett antal kryssrutor. Tänk på att rutorna 1-5 oftast kan kombineras med ruta 6, det vill säga ”Annan orsak”. En orsak att fylla i där kan vara att arbetsgivaren inte har beaktat tidigare inträffade skador och inte heller arbetat med att förebygga skador enligt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM eller föreskrifterna Belastningsergonomi eller Vibrerande verktyg. Uppgifterna är viktiga för att kunna förebygga och för Arbetsmiljöverkets statistik men också vad gäller rätten till ersättning för inkomstförlust och sveda och värk från TFA vid arbetssjukdom.

Det gäller då att visa att arbetet har anpassats maximalt för att arbete på aktuell nivå kan ske. Handlar det om ringa inkomstförlust (dock över 1/15) bör det vara lättare för Försäkringskassan att acceptera livränta än vid stor inkomstförlust. Det bör också beaktas vad för sorts arbete och lön som kan bli aktuella genom Arbetsförmedlingens försorg.

Personskadans omfattning (6)

Den här delen ska fyllas i både vid olycksfall och vid arbetssjukdom. Under denna rubrik anges vilken kroppsdel som blev skadad, vilken typ av skada det är, till exempel skelettskada, stukning/vrickning/sträckning, tandskada, olycksfall. Observera att alla personskador ska räknas upp – stora som små. En till synes obetydlig skada blir ofta förbisedd, såväl vad gäller behandling som ersättning. Om den omnämns först senare, kan det bli svårt att få den accepterad som uppkommen vid detta tillfälle.

Åtgärder för att förhindra att skadan upprepas (7)

Se till att denna ruta fylls i ordentligt, bland annat med:

  • Vilka åtgärder ska genomföras omgående för att förebygga nya skador?

Exempel: genomgång av aktuell föreskrift om vibrerande verktyg och enligt den vibrationsmätning som enligt föreskriften ska göras om så inte skett.

  • Vilka åtgärder ska genomföras på sikt?
  • Gör tillägg på blanketten och ange tidpunkt för när åtgärden ska vara vidtagen.

Denna ruta fungerar som ett avtal med arbetsgivaren. Om avtalet följs, kan för arbetssjukdomar innebära att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig – på grund av vållande – för kommande skador. Om avtalet följs men en skada ändå uppkommit kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig på grund av otillräckliga åtgärder.

LOs utredningsmall
LO har tagit fram en utredningsmall i fickformat, ”Tillbud och olycksfall på jobbet”. Kolla först om den finns på papper eller nedladdningsbar fil hos ditt lokala fack. Annars finns den, som trycksak, på LOs webshop (lo.webshop.strd.se). Den är gratis men LO-distribution tar ut cirka 30 kr i frakt- och expeditionsavgift.

Använd utredningsmallen för att förebygga olycksfallsskador men även som underlag vid arbetsskadeanmälan! Det räcker med att det finns en risk för skada – den ska utredas direkt, oavsett om det inträffat ett tillbud eller inte. På åtskilliga arbetsplatser finns blanketter för detta!

Samtliga artiklar i detta område

<p>På Blankettguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.</p> Jag godkänner