En hjälpreda i konsten att fylla i blanketter för privat- och kooperativt anställda arbetare

Arbetsskada

Arbetsskada

Senast uppdaterad 2020-06-02

Ansökan om ersättning från Försäkringskassan – inklusive arbetsskadeprövning

När du ansöker om arbetsskadeersättning enligt socialförsäkringsbalken, SFB, från Försäkringskassan måste du göra det skriftligen. Detta gäller alla arbetsskador, oavsett datum när skadan inträffade. Den här ansökan kan du göra med e-legitimation på Försäkringskassans Mina sidor.

Ansökan om ersättning gör du om du som skadad önskar få full ersättning för uppkommen inkomstförlust till följd av en skadehändelse/sjukdom som du anser vara en följd av arbetet. Skicka in ansökan så snart som det står klart:

  • att sjukskrivningen kan förväntas vara i minst ett år – och/eller
  • att det framstår som troligt att det blir aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering/omskolning – även rehabilitering som är kortare än ett år kan till följd av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) ge arbetsskadelivränta – eller
  • att din sjukskrivning har upphört och att du genom Arbetsförmedlingen fått klarlagt vilket framtida yrke du klarar av, även om du ännu inte fått arbete (så kallad fiktiv/antagen lön)

samt

  • att skadan medför en bestående inkomstförlust på lägst 1/15 (en femtondel). Inkomstförlusten behöver inte vara stadigvarande år från år på en viss nivå, men alltid minst en femtondel (1/15). Inkomstförlusten kan bero på att du bytt arbete internt/externt eller gått ned i arbetstid med inkomstförlust som följd.

OBS! Försäkringskassan tar inte själv initiativet till prövning av arbetsskadan, utan det sker först när den skadade ansökt om ersättning.

När du hämtar blanketten från www.forsakringskassan.se eller beställer den på papper från kassan, finns det ifyllnadsanvisningar i slutet av blanketten. Därför kommenterar vi här bara några av punkterna.

Du har väl anmält skadan?

Om arbetsskadeanmälan har skett så har också Försäkringskassan lagrat denna anmälan. Begär gärna en kopia för granskning och eventuell justering tillsammans med arbetsgivaren och skyddsombudet. Det kan finnas utredning gjord, till exempel hos företagshälsovården, och den bör i så fall bifogas.

Om du däremot inte har lämnat in arbetsskadeanmälan – gör det! Se instruktionerna för Försäkringskassans blankett för arbetsskadeanmälan. Tänk på att det är viktigt att du fyller i rätt och lämnar detaljerade uppgifter. Arbetsskadeanmälan är ett viktigt dokument vid prövning av din rätt till ersättning.

Skada/sjukdom som ansökan avser
(rutan finns under alla delar av blanketten)

Har du flera sjukdomar och skador men alla kanske inte är en följd av ditt arbete?
I så fall är det bra om du anger vilka av dina sjukdomar/skador som beror på ditt arbete och som du alltså ansöker om ersättning för. Om dessa arbetsrelaterade skador nedsätter din arbetsförmåga helt eller delvis bör du precisera detta. Använd bilaga för att få plats med dina uppgifter. Det går alldeles utmärkt att skriva för hand på ett vanligt papper också!

Exempel: Du har diabetes, reumatiska besvär och en belastningsskada i höger axel. Det kan ju vara så att både din diabetes och dina reumatiska besvär är lindriga och att det är belastningsskadan som gör dig helt arbetsoförmögen. Om du inget anger, kan det hända att Försäkringskassan anser att alla dina tre besvär i lika stor utsträckning orsakar arbetsoförmåga och då enbart föreslår arbetsskadelivränta motsvarande 33 procent, eller gör gällande att det är dina sjukdomar och inte belastningsskadan som orsakar din oförmåga att arbeta.

Den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen gäller även för tandvård. Tandskadan kan ha uppkommit till följd av olycksfall – men i vissa yrken förekommer karies i större utsträckning än vanligt och bör därför anmälas för prövning. Bagare är en sådan yrkesgrupp.

För tandskadekostnader gäller numera inte förhandsprövning. Din tandläkare behöver alltså inte skicka in ett kostnadsförslag till Försäkringskassan. Nu gäller att du ska ha haft kostnaden och först när du skickar in kvitto kan ersättningen prövas. Det gäller alltså att ha råd att lägga ut kostnaden. Genom dom i Högsta förvaltningsdomstolen är det nu klarlagt att förhandsprövning kan ske när så begärs, vilket är viktigt vid stora kostnader.

Ansökan om livränta (punkt 2 på blanketten)

Om skadan medfört arbetsbyte eller omplacering på den gamla arbetsplatsen med inkomstförlust brukar detta medföra rätt till arbetsskadelivränta motsvarande mellanskillnaden. Allt under förutsättning att arbetsskada enligt socialförsäkringsbalken SFB anses föreligga. Även i detta avseende händer det att Försäkringskassan ifrågasätter och istället vill hänvisa den skadade till Arbetsförmedlingen för att söka annat arbete.

Det gäller då att visa att arbetet har anpassats maximalt för att arbete på aktuell nivå kan ske. Handlar det om ringa inkomstförlust (dock över 1/15) bör det vara lättare för Försäkringskassan att acceptera livränta än vid stor inkomstförlust. Det bör också beaktas vad för sorts arbete och lön som kan bli aktuella genom Arbetsförmedlingens försorg.

Arbetsskadelivränta enligt SFB kan beviljas sex år tillbaka räknat från ansökningstillfället. Förutsättningen för att Försäkringskassan ska pröva din rätt till livränta är en inkomstförlust på 1/15 (en femtondel eller cirka sju procent). Tänk på att AFA Försäkring har andra regler och som kan vara förmånliga för dig. Detta gäller såväl vid olycksfallsskador som vid arbetssjukdomar där vållande visats.

Det är inte alltid som inkomstförlusten uppstår vid omplaceringstillfället, utan förlusten kan uppkomma först senare. På vissa arbetsplatser kan du få behålla din gamla lön tills dina nya arbetskamrater kommer upp i samma inkomst som du. Först därefter höjs din lön. Under tiden har dina tidigare arbetskamrater haft fortsatta löneökningar och så småningom uppstår en inkomstförlust som är tillräckligt stor för att du ska ha rätt till arbetsskadelivränta.

Detsamma gäller ju vid byte till annan arbetsgivare om lönen i det gamla yrket successivt ökar i jämförelse med lönen i det nya yrket/arbetet och så småningom uppnår kravet för prövning, det vill säga en inkomstförlust på minst 1/15-del.

Om skadan medfört nedsatt förmåga att skaffa inkomst kan du få livränta. Med nedsatt förmåga förstås enligt Försäkringskassans egen instruktion till denna blankett att:

  • nedsättningen ska vara varaktig, eller att
  • nedsättningen antas komma att bestå under minst ett år.

Här finns det försäkringsjuridiska oklarheter och dessutom saknas rättsfall som kan ge vägledning (så kallad rättspraxis). Kommentarer:

Har Försäkringskassan skickat dig till Arbetsförmedlingen?
Om Försäkringskassan inte medger sjukpenning (till exempel vid någon av ”rehabiliteringskedjans” tidsgränser) gör kassan bedömningen att du kan stå till arbetsmarknadens förfogande – och alltså inte återgå till ditt tidigare arbete. I det läget går det att ansöka om arbetsskadelivränta när framtida yrke/inkomst blir klarlagd!

(1) Frågan om när nedsättningen kan anses vara varaktig?

När är nedsättningen varaktig? Så anses vara fallet när sjukpenningen av Försäkringskassan bytts ut mot sjukersättning. Oklart är rätten till livränta bakåt i tiden om du har varvat sjukskrivningar med arbetsförsök. Då kan man ju också säga att arbetsförmågan varit varaktigt nedsatt eftersom du inte arbetat heltid på länge. Ansök ”för säkerhets skull” om ersättning för inkomstförluster bakåt i tiden. Ange från vilket datum de frekventa sjukfallen började. Rättspraxis får visa hur detta ska bedömas.

(2) Om nedsättningen av arbetsförmågan antas bestå under minst ett år

I detta fall handlar det om en prognos. Exempelvis kan det vara rimligt att anta att nedsättningen kan bestå under minst ett år om du råkat ut för en svår skada, till exempel olycksfall med flera brutna ben, lång sjukhusvistelse och så vidare. Detsamma gäller vid psykisk ohälsa, till exempel utmattningssyndrom med ofta flerårig sjukskrivning. Ansökan bör göras när det står klart att lång sjukskrivning kan antas. Var beredda på att Försäkringskassan kan komma att ifrågasätta prognoser till exempel vid psykisk ohälsa. Noteras bör också att Försäkringskassan sedan länge har som praxis, alltså vana, att vid mycket svår personskada bevilja livränta från skadedag/visandedag.

Vid svår arbetsrelaterad sjukdom, till exempel cancer, kan också ansökan om livränta tidigt ske om nedsättningen av arbetsförmågan antas bestå under minst ett år.

Det finns inget krav att nedsättningen hela tiden ska vara lika stor, exempelvis helt nedsatt, utan det handlar om en nedsättning av arbetsförmågan under minst ett år och lägst 1/15 av inkomsten. Ansökan bör göras när detta kan antas. Informera din läkare om detta, för i allmänhet utgår läkarna ifrån att kravet är hel sjukskrivning, men så är det alltså inte.

Livränterutan innehåller också rader för läkarvård med mera. Ange här även arbetslivsinriktad rehabilitering! Ange från vilket datum du påbörjat rehabiliteringen.

Avtalsförsäkring hos AFA Försäkring (punkt 7 på blanketten)

Gör ett eget tillägg till raden: ”… under förutsättning att ersättning medges”. Det är ju onödigt att AFA Försäkring får kopia på ett avslagsbeslut från Försäkringskassan. Det finns flera skäl för detta. Ett är att Försäkringskassans avslagsbeslut kanske inte blir slutgiltigt. Det kan komma att bifallas efter att ha omprövats, överklagats till domstol i första hand till Förvaltningsrätten. Ett annat skäl är att AFA Försäkring ska pröva vissa arbetssjukdomar självständigt enligt ILO-förteckningen.

Övriga upplysningar (punkt 8)

Under denna punkt kan du ange uppgifter som du inte har fått plats med tidigare. Exempel: Om du är kvar i samma arbete men inte orkar arbeta till exempel jour, regelbundet övertid, skift och till följd av detta gör en inkomstförlust på minst en femtondel, så kan du ansöka under denna punkt. Skriv under punkt 2 på blanketten  att du ansöker om livränta för att du till exempel inte kan arbeta jour – och hänvisa där till punkt 8.

Det är viktigt att du inte arbetar över din förmåga. Målsättningen ska ju vara att du, trots din skada, kan arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Efter till exempel en belastningsskada och/eller psykisk skada till följd av stress eller mobbning är det kanske rimligt att med läkarstöd sänka arbetstiden och ansöka om arbetsskadelivränta för den inkomstförlust som då uppstår. Minns att denna nedsättning ska kvarstå i minst ett år framåt.

Vårt tips: Vid omskolning med rehabiliteringsersättning till ett annat yrke bör du inför starten undersöka om utbildningen sannolikt leder till att du får ett arbete i det yrke du då utbildat dig för. Om du omskolas till ett yrke med lägre inkomst – minst en femtondel lägre – än den du hade innan du blev arbetsskadad, kan du få livränta för skillnaden mellan tänkt ny lön i det yrke du omskolats till och lönen i det yrke som du hade vid skadetillfället. Om du har omskolats till ett yrke med högre lön än den du hade vid skadetillfället men inte fått arbete i detta yrke, är det troligt att Försäkringskassan inte alls vill lämna livränta.

OBS! I kommentartexten talas om sjukskrivningsperioder. Men givetvis gäller det som sägs även dem som haft sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att tidigare ha begärt livränta för arbetsskada.

Samtliga artiklar i detta område

<p>På Blankettguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.</p> Jag godkänner