En hjälpreda i konsten att fylla i blanketter för privat- och kooperativt anställda arbetare

Sjukdom

Sjukdom

Senast uppdaterad 2020-06-26

Mer om ersättningsreglerna

Arbetsförmågan är det centrala och Försäkringskassans bedömning den enda som gäller. Du har rätt till sjukpenning i förhållande till hur mycket du inte klarar av att arbeta. Sedan den 1 juli 2008 görs den bedömningen mot olika typer av arbeten – från ditt eget arbete till det som kallas för ”normalt förekommande arbeten” på arbetsmarknaden – beroende på hur länge du varit sjuk.

Att tänka på om läkarintyg och arbetsförmågebedömning

Detta gäller oavsett tidpunkt i sjukperioden: Att du har fått ett läkarintyg betyder inte automatiskt att du har rätt till sjukpenning eller annan ersättning, till exempel sjuk-/aktivitetsersättning. Försäkringskassan – inte den sjukskrivande läkaren – beslutar om ersättning ska betalas ut från den allmänna sjukförsäkringen eller inte.

Läkarutlåtande för sjukersättning är dock inte en ”sjukskrivning”, utan ett medicinskt underlag för Försäkringskassans bedömning av din arbetsförmåga och därmed din rätt till sjukpenning. Försäkringskassan beslutar.

Blanketten innehåller ett flertal frågor som är kopplade till din arbetsförmåga – inte minst vilken arbetsförmåga som du eventuellt har kvar, trots de medicinska besvären eller skadan som du har råkat ut för. Det är mycket viktigt att läkaren fyller i alla dessa delar noga, annars finns risk att du får vänta på beslut om sjukpenning – eller till och med blir nekad sjukpenning.

C-19 Försäkringskassan kan fatta ett tillfälligt beslut

Som du redan läst, har skyldigheten att skaffa och skicka in läkarintyg från den 8e sjukdagen tillfälligt upphävts till följd av Covid-19. Så länge de tillfälliga reglerna består, kommer Försäkringskassan att begära in läkarintyg först från och med sjukdag 21.

Normalt gäller att läkarintyget måste vara komplett. Detta strikta krav har tillfälligt mjukats upp. I sjukpenningärenden kommer Försäkringskassan att avvakta med att efterfråga kompletteringar från hälso- och sjukvården. Du kan ändå få sjukpenning utbetalad från Försäkringskassan på grundval av ett tillfälligt beslut om det inskickade läkarintyget inte är komplett. Förutsättningen är att Försäkringskassan efter kontakt med dig och/eller din arbetsgivare, bedömer att det är troligt att du har rätt till sjukpenning.

Sjukpenning på normalnivån, högst 364 ersättningsdagar

Rätten till sjukpenning på normalnivån är formellt tidsbegränsad till högst 364 dagar, även om det finns möjligheter till förlängning. OBS att tidigare sjukperioder kan förkorta antalet dagar med sjukpenning i ett senare sjukfall.

De 364 dagarna räknas ut så här: Försäkringskassan tittar 450 dagar bakåt i tiden – det är cirka 15 månader – och lägger ihop sjukdagar. Då räknas också dagar som du haft sjuklön om du fått sjukpenning omedelbart efteråt. Och alla dagar räknas som hela dagar, även om du bara haft ersättning på till exempel halvtid.

C-19

Sammanräkningen bryts först när du har haft en period på minst 87 dagar (cirka tre månader) utan ersättning.

Ersättningsnivån för sjukpenning på normalnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 77,6 procent.

Om du vill ändra omfattning på din sjukpenning

Detta gäller oavsett hur få eller hur många dagar som har gått på din sjukperiod. När du först ansöker om sjukpenning anger du hur stor omfattning du ansöker om (hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning). När du väl har sjukpenning kan du dock när som helst ansöka om att få en lägre eller högre omfattning. Exempel:

Du har haft hel sjukpenning under en tid, men du och din läkare och arbetsgivaren bedömer att du skulle kunna återgå i arbete, men bara på halvtid.

Då är det läge om att ansöka om ändrad omfattning, vilket du gör på blankett nummer FK 7453. Som vanligt: Vill du se om det går att anmäla via Mina sidor eller ladda ned pappersblankett, skriver du bara in blankettnumret i sökrutan på ingångssidan på www.forsakringskassan.se.

När 364 ersättningsdagar är förbrukade

När du har fått ersättning i 364 dagar kan du ansöka om följande:

  • Sjukpenning på fortsättningsnivån. Försäkringskassans arbetsförmågebedömning är vad som styr hur länge du kan ha den här formen av sjukpenning.

Ersättningsnivån i sjukpenning på fortsättningsnivån är 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 72,75 procent.

  • Sjukpenning på normalnivån utan tidsgräns. Beviljas bara vid allvarlig sjukdom. Exempel: vissa typer av tumörsjukdomar, en neurologisk sjukdom som ALS eller väntan på transplantation av ett vitalt organ. Ett annat skäl är om man befinner sig i livets slutskede, oavsett diagnos.

Sjukpenning på normalnivån utan tidsgräns har alltså samma ersättningsnivå som ”ordinarie” sjukpenning, det vill säga 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97.

Sammanläggningsregel för sjukpenning med mera

Alla ersättningsdagar räknas som hela dagar, även om du bara har haft ersättning på deltid. Ersättningar som läggs ihop är sjukpenning, rehabiliteringspenning och förebyggande sjukpenning.

Observera att dagar med sjuklön från arbetsgivaren läggs bara ihop om du fått sjukpenning direkt efter, inte annars. Karensdagen räknas inte med i sammanläggningen.

Samtliga artiklar i detta område

<p>På Blankettguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.</p> Jag godkänner