En hjälpreda i konsten att fylla i blanketter för privat- och kooperativt anställda arbetare

Sjukdom

Sjukdom

Senast uppdaterad 2020-06-05

Sjukersättning

Försäkringskassan kan, på eget initiativ eller efter ansökan från dig, besluta att byta ut din sjukpenning. För personer i åldrarna 19 till och med 29 år heter ersättningen aktivitetsersättning. Personer i åldrarna 30 till och med 64 år kan beviljas sjukersättning.

Vad är stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan?

Sjukersättning kan du numera bara få om din arbetsförmåga är ”stadigvarande” nedsatt i förhållande till alla arbeten på arbetsmarknaden. För aktivitetsersättning gäller än så länge det tidigare kravet på ”varaktig” nedsättning. Med alla arbeten avses även arbeten inom så kallad skyddad verksamhet. Detta betyder i praktiken att det krävs att arbetsförmågan är i det närmaste helt nedsatt och för all överskådlig framtid. Försäkringskassans uppfattning har länge varit – och är i många fall fortfarande – att detta ska tolkas som livslångt.

Genom Högsta förvaltningsdomstolens dom i målet HFD 242-11 har viss klarhet nåtts. Varken i lagtext eller i motiven till lagstiftningen finns stöd för krav på att nedsättning ska kvarstå livslångt eller fram till pensionsåldern. Det anges att arbetsförmågan ska utredas vart tredje år (oklart om det innebär att personer som är till exempel 63 år får lättare att bli beviljade sjukersättning). Försäkringskassan bör således ställa sig frågan om arbetsoförmågan kommer att vara tre år framåt och i så fall medge sjukersättning.

Enligt det nu gällande regelverket ska Försäkringskassan hänvisa till ”normalt förekommande heltidsarbete på arbetsmarknaden”, inklusive i skyddad verksamhet och oberoende av tillgång eller den försäkrades personliga omständigheter (såsom ålder, bostadsort, tidigare yrke och så vidare).

Så fyller du i ansökan om sjukersättning

Blanketten bör fyllas i med eftertanke. Ja, du kan fylla i blanketten via webben och med e-legitimation. Det finns många fördelar med webbanmälan – men ett gott råd är att du börjar med att ladda ned och gå igenom pappersblanketten (där frågorna är desamma som på webbanmälan). Då skaffar du dig en överblick över samtliga frågor innan du börjar fylla i svaren på webbformuläret.

Försäkringskassan kan bevilja sjukersättning istället för aktivitetsersättning om det står klart att en ung försäkrad har en så svår funktionsnedsättning att hen sannolikt aldrig någonsin kommer att kunna arbeta till någon del.

Annars är det aktivitetsersättning som är ersättningsformen för personer som inte fyllt 30 år.

Punkterna 3, 4 och 11 på blanketten

Var särskilt uppmärksam på dessa tre punkter på blanketten!

Punkt 3: När du kryssar i vilken omfattning du vill ha på sjukersättningen är det viktigt att det stämmer överens med din nedsatta (eller obefintliga) arbetsförmåga – och därmed också med vad läkaren har skrivit i intyget.

Punkt 4: Läkarintyget är viktigt. Läs igenom utlåtandet noga själv.

Beskriver det din situation och din nedsättning av arbetsförmågan på ett rättvisande sätt? Om inte, se till att ändringar sker och/eller bifoga en förklaring till vad du anser är felaktigt om det handlar om en mindre rättelse.

Punkt 11: Här, under Övriga upplysningar, ska du med egna ord beskriva varför din arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till din ”vanliga” arbetsförmåga och på det arbete du haft eller i det yrke du har arbetat. Utrymmet att skriva är litet och du får visserligen lämna uppgifterna muntligt till Försäkringskassan, men vårt tips är att du försöker få ihop en skriftlig redogörelse som du skickar med som en bilaga. Ta hjälp av ditt skyddsombud eller någon annan i det lokala facket!

Du bör därför med egna ord redovisa vilka arbetshindrande besvär/sjukdomar du har och på vad sätt de hindrar dig. Här ska du beskriva nedsättning av krafter, begränsad rörelseförmåga med mera och beskrivningen bör stämma överens med uppgifterna i det läkarintyg som du ska bifoga. Om du vid ansökningstillfället märker en väsentlig skillnad, kontakta din läkare igen för komplettering av läkarintyget. Vid beskrivningen ska du också beakta att omfattningen av den sjukersättning som du har begärt är rimlig i förhållande till dina besvär.

Det är viktigt att du redovisar vilka besvär som är arbetshindrande och vilka som inte är det. Om du till exempel har diabetes och har haft det länge utan att det hindrat dig från att arbeta, ska detta anges och då som icke arbetshindrande.

Den främsta anledningen till att skilja på olika besvärs inverkan på din arbetsförmåga är att det bör framgå om du har besvär som uppkommit på grund av ditt arbete. Om de är tillräckligt omfattande för att sätta ned din arbetsförmåga helt eller delvis bör detta framgå och även anges i läkarintyget. Detta för att i så fall kunna anges vid ansökan om arbetsskadelivränta.

Om du tror dig kunna klara av att arbeta till exempel halvtid på din gamla arbetsplats, så ange att förutsättningen för detta är att arbetsplatsen och/eller arbetsuppgifterna ändras. Be arbetsgivaren att skriftligt redovisa vilka åtgärder som arbetsgivaren är beredd att vidta. Det är ju möjligt för arbetsgivaren att söka bidrag för arbetshjälpmedel.

Punkt 2 på blanketten gäller endast om du är under 30 år. Du kan eventuellt få sjukersättning istället för aktivitetsersättning men endast om du har en så svår funktionsnedsättning att du sannolikt aldrig någonsin kommer att kunna arbeta till någon del.

Om du nu vid arbetstillfället har arbetat en tid, exempelvis på halvtid, efter att arbetsgivaren har vidtagit åtgärder – redovisa vilka åtgärder som vidtagits och även din uppfattning att du tror dig kunna arbeta i den omfattningen även i framtiden. Tänk på att målsättningen bör vara att du ska kunna fortsätta arbeta till pensionsåldern. Be arbetsgivaren att skriftligen redovisa vidtagna och till framtiden eventuellt planerade åtgärder, liksom hur länge du arbetat i ditt anpassade arbete och att du tror dig kunna fortsätta så under lång tid framöver.

Om du trots dessa vidtagna eller planerade åtgärder inte tror dig kunna klara att arbeta heltid eller redan vet att så är fallet så ansöker du om sjukersättning för den del som du inte klarar att arbeta.

Har ni fyllt i hela checklistan? Den är ett användbart verktyg för att undersöka möjligheterna till återgång i arbete.

Ange också om behov finns av hjälpmedel – ska ansökas om! – för att kunna utföra arbetet.

Om du klarar av att arbeta till exempel halvtid eller trekvartstid utan att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att anpassa arbetet, så kan Försäkringskassan tolka detta som att du nog på heltid skulle kunna hitta annat arbete på arbetsmarknaden. Även om detta arbete i så fall skulle medföra inkomstförlust beaktas det inte av Försäkringskassan vid beslutet om sjukersättning. Om din arbetsoförmåga är en följd av arbetsskada så kan kompletterande arbetsskadelivränta lämnas. Detta förutsätter att Försäkringskassan anser att arbetsskada föreligger. Du måste då skicka in en ansökan om arbetsskadeersättning. Försäkringskassan prövar den, förutsatt att du gör en inkomstförlust på minst 1/15-del och att förlusten består i minst ett år framåt.

Förutsättningen är således att det handlar om arbetsoförmåga lång tid framåt. Se vad vi skrivit tidigare om detta.

Försäkringskassan anger att du ska bifoga ett läkarutlåtande (som helst ska vara nyligen utfärdat) redan vid ansökningstillfället. Antag att du har ett bra läkarintyg men ändå inte får sjukersättning beviljad av Försäkringskassan med det argumentet att det inte är visat att bestående arbetsoförmåga föreligger. Du kan i gengäld visa att du varit långtidssjuk men att du kunnat återgå i arbete på grund av de av arbetsgivaren vidtagna åtgärderna. Om du anser att din arbetsoförmåga är en följd av arbetsskada, så bör du ansöka om arbetsskadelivränta för att täcka den inkomstförlust som uppstår. Detta kan således göras även om sjukersättning inte medges.

I många fall är arbetsoförmåga en följd av att du har skadats av ditt arbete i form av olycksfall eller arbetssjukdom.

Vid arbetsskada till följd av olycksfall är visandedagen den dag olycksfallet skedde. För arbetssjukdom är visandedag den dag då du första gången sökte vård. Om du har fortsatt att arbeta trots besvär kan detta ha förvärrat besvären. Därför kan det också bli aktuellt att ange en annan tidpunkt – då arbetsförmågan blivit nedsatt i betydande grad. Detta kan ha visats exempelvis vid ett nytt läkarbesök med sjukskrivning som följd.

Glöm inte att vid arbetsskada beskriva vad det är som har skadat dig, exempelvis monotont eller tungt arbete.

Glöm inte bort AGS – värdefull utfyllnad
Du har rätt till månadsersättning från Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS om Försäkringskassan beviljar dig sjuk-/aktivitetsersättning. Kompletteringen från AGS är viktig eftersom ersättningsnivån i sjuk-/aktivitetsersättning är så låg som 64,7 procent av SGI. Försäkringskassans förmåner ersätter inte heller inkomstdelar över 7,5 prisbasbelopp (som är högsta SGI vid sjuk-/ aktivitetsersättning), Det gör däremot AGS, om du beviljas sjuk-/aktivitetsersättning efter den 1 januari 2012, även om sjukfallet som ledde till Försäkringskassans beslut påbörjats tidigare.

Glöm alltså inte att skicka Försäkringskassans beslut om sjukersättning (eller aktivitetsersättning) till AFA Försäkring. Det går ingen automatisk signal från Försäkringskassan dit, utan du måste själv skicka beslutet för att AFA Försäkring ska få reda på det och kunna börja betala ut månadsersättning från AGS.

Samtliga artiklar i detta område

<p>På Blankettguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.</p> Jag godkänner