En hjälpreda i konsten att fylla i blanketter för privat- och kooperativt anställda arbetare

Arbetsskada

Arbetsskada

Senast uppdaterad 2019-06-13

Utredningsunderlag Vållande – arbetssjukdomar

AFA Försäkring har två utredningsblanketter, en för arbetssjukdomar och en för olycksfall för skador före 2001. Du hittar dem på www.afaforsakring.se/privatperson/anmalningsblanketter/arbetsskadeforsakring. Här i Blankettguiden visar vi bara den utredningsblankett som gäller arbetssjukdomar.

Utredningsblanketten består av två sidor. Första sidan ska fyllas i av dig som skadas och att skyddsombudet och arbetsgivaren ska lämna sina kommentarer på baksidan. Du bör givetvis be i första hand skyddsombudet om hjälp eftersom blanketten innehåller frågor som du kan ha svårt att tyda och besvara.

Kom ihåg att förutsättningen för prövning är att arbetssjukdomen ska vara godkänd som arbetsskada av Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken, SFB, eller av AFA Försäkring efter prövning enligt ILO-förteckningen.

Kommentar:
Tänk på att använda bilagor eftersom utrymmet på blanketten på flera ställen är begränsat!

3. Annan arbetsgivare

Vållandenämnden ska pröva om du skadats hos din nuvarande arbetsgivare till följd av vållande från arbetsgivarens sida. Oavsett om du var besvärsfri eller inte vid anställningen, är det enbart arbetsgivarens vållande som ska prövas. Om du hade besvär vid anställningstillfället och arbetsgivaren fick veta detta, ställs ju extra krav på hens omtanke vid val av arbetsuppgifter för dig.

Vållandenämndens praxis är att anse att vållande föreligger inte bara om sjukdomen orsakats av vållande utan även om den har förvärrats eller utlösts till följd av vållande från arbetsgivaren. Om sjukdomen visat sig kort efter anställningen händer det dock att Vållandenämnden anser att sjukdomen uppstått på tidigare arbetsplats och att nämnden därför – kanske utan att skriva motiveringen tydligt – avslår. Detta i synnerhet om du hade besvär som fanns före den aktuella anställningen och inte berättat detta. Om kollektivavtal fanns hos din tidigare arbetsgivare ska du rikta vållandekravet mot den arbetsgivaren och prövning ska även då ske i Vållandenämnden.

Med vållande förstås felaktig åtgärd eller försummelse att vidta sådana åtgärder som krävs enligt arbetsmiljölagen och dess föreskrifter.

4. Vad har orsakat din sjukdom?

Ta gärna företagshälsovården eller skyddsombudet till hjälp för att beskriva de skadliga arbetsuppgifterna och varför du blev skadad när du utförde dem. Vid belastningsskada kan det gälla exempelvis upprepat, ensidigt eller monotont arbete. Om företagshälsovården redan före din skada har utrett och kanske lämnat åtgärdsförslag, så är det extra viktigt att detta framkommer. Vid psykisk ohälsa till följd av utmattning är det viktigt att visa att arbetsgivaren inte arbetat enligt föreskrifterna SAM eller Organisatorisk och social arbetsmiljö. Granska gärna föreskrifterna tillsammans med skyddsombudet och notera i vilka avseenden som arbetsgivaren inte följt dessa och därmed möjliggjort besvärens uppkomst.

Samma är förhållandet vid kränkning och mobbing. Från mitten av 1990-talet gällde föreskriften Kränkande särbehandling (nu inarbetad i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö). Skada som arbets”kamrat” orsakar ansvarar arbetsgivaren för i enlighet med skadeståndslagen, kan prövas av Vållandenämnden och ersätts vid vållande från TFA.

5. På vilket sätt har arbetsgivaren varit försumlig?

Arbetsgivaren är skyldig enligt arbetsmiljölagen ”att vidta alla åtgärder för att förhindra ohälsa” och enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, att utreda hälsorisker och vidta åtgärder. Har dina arbetsuppgifter granskats före din skada med beaktande av detta? Om utredning inte skett, ska detta anges. Om utredning skett och man funnit hälsorisker som inte åtgärdats, ska detta redovisas. Om åtgärder skett och du ändå skadas så visar detta att tillfredsställande åtgärder inte vidtagits och därmed föreligger vållande!

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (till exempel Belastningsergonomi, Vibrerande verktyg, Organisatorisk och social arbetsmiljö) är föreskrifter som visar för arbetsgivaren vad som ska beaktas.

Exempel: Har arbetsgivaren enligt föreskrifterna Belastningsergonomi och Vib-rerande verktyg informerat om skaderisker och uppmanat dig att vara observant på tidiga tecken på skada? Har vid vita fingrar vibrationsmätning skett och har resultatet av denna beaktats i form av minskad tid att använda verktyget? Tänk på att arbetsgivaren blir ansvarig för skada som anställd åsamkar en annan anställd även om arbetsgivaren inte känt till att så skedde, till exempel vid mobbing (kränkande särbehandling).

Information om ovanstående till Vållandenämnden är viktig inför bedömning av vållande.

6. Hade din sjukdom kunnat förutses eller undvikas?

Denna fråga är en ”slamkrypare”. Frågan avser inte om du själv hade kunnat förutse eller undvika sjukdomen – utan om arbetsgivaren hade kunnat det. Innan du eventuellt skriver nej, så tänk på att den troliga orsaken till dina besvär kan vara att arbetsgivaren inte har arbetat enligt föreskrifterna ovan (5). I de flesta fall gäller med andra ord att sjukdomen hade kunnat förebyggas om arbetsgivaren följt SAM-föreskriften och/eller någon annan, till exempel föreskriften Belastningsergonomi. Om du skriver nej, kan detta innebära att arbetsgivaren går fri från ansvar och du kan gå miste om ersättning.

7. När fick arbetsgivaren första gången kännedom om dina besvär?

Tänk på att frågan inte får bli en ”frisedel” för arbetsgivaren! Frågan är så ställd så att det kan uppfattas som att det är du som har rapportskyldigheten. Så är det inte. Arbetsgivaren ska enligt ovan (punkt 5) systematiskt arbeta förebyggande. I detta ingår att till exempel i samband med skyddsronder fråga de anställda om de upplever hälsorisker eller om de har besvär som kan förknippas med arbetet. Om så inte skett kan redan till följd av detta vållande föreligga. Det förekommer att Vållandenämnden anger att den skadade inte hade rapporterat ohälsa till arbetsgivaren och därmed vill ”fria”. Faktum är dock att arbetsgivaren är skyldig att utreda och om det inte görs så har SAM-föreskriften inte följts och därmed kan vållande föreligga.

Du ska meddela din arbetsgivare om och när du får besvär – och ju tidigare du meddelat detta och inget därefter gjorts, desto klarare framstår det att vållande föreligger. Efter varje sjukskrivningstillfälle ska arbetsgivaren fråga dig om du varit sjukskriven på grund av besvär som du tror beror på ditt arbete. Om så inte sker, har arbetsgivaren inte försökt förhindra framtida sjukfall och blir redan på den grunden vållande.

8. Har förändringar gjorts på din arbetsplats, i så fall vilka?

Punkt 8b är viktig. Om åtgärderna vidtogs först efter det att din skada visade sig, kan detta tolkas som att arbetsgivaren gjort vad arbetsgivaren ”kunnat”. Om åtgärderna lika väl hade kunnat utföras tidigare, alltså före din skada, så hade din skada kanske förhindrats och detta är viktigt att ange. Om arbetsgivaren hade vidtagit åtgärder före din skada men skadan ändå uppstod, så visar det ju att åtgärderna inte var tillräckligt effektiva. Erfarenheter från skyddsronder och från utredning enligt SAM är viktiga.

Om den skadade inte tillfrågats vid skyddsronder och inget heller noterats enligt SAM tyder detta på att bristfällig intern utredning skett och därmed kan vållande föreligga.

9. Har arbetsgivaren haft kännedom om liknande sjukdomar/besvär hos andra arbetskamrater innan du skadades?

Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen och SAM-föreskriften systematiskt arbeta med att följa hälsoläget på företaget. I detta ingår att kartlägga förekomsten av arbetssjukdomar och vidta åtgärder. Frågorna på blanketten borde därför vara:

  • Har liknande sjukdomar/besvär drabbat andra innan du drabbades?
  • Har arbetsgivaren haft kännedom eller borde arbetsgivaren ha haft kännedom om detta?
  • Skriv i så fall på ett separat blad att arbetsgivaren skulle ha haft den kunskapen om arbete skett enligt SAM-föreskriften. Redovisa antalet fall och när dessa förekom.

10. Har arbetsgivaren informerat dig om riskerna med arbetet?

Detta är en viktig fråga. Enligt flera föreskrifter, till exempel Belastningsergonomi, och inte minst enligt arbetsmiljölagen, har arbetsgivaren ett stort informationsansvar. Om arbetsgivaren inte har informerat dig, så bör det betraktas som försumlighet. Skriv i så fall att arbetsgivaren borde ha informerat dig till exempel vid anställningstillfället och dessutom ha följt upp informationen efter det att det gått en tid.

11–12. Skyddsombudets och arbetsgivarens synpunkter

Dessa borde byta plats, åtminstone när ni fyller i blanketten. Som frågorna nu är disponerade, ska skyddsombudet lämna synpunkter på vad du har angett men givetvis borde även skyddsombudet lämna synpunkter på vad arbetsgivaren anger. Därtill kommer att det är arbetsgivaren som ska redovisa vilka regler och föreskrifter som gäller, om risk för skada har noterats vid skyddsronder, om utredningsmallar i syfte att förebygga belastningsskador använts, om riskerna påtalats av företagshälsovården och varit uppe i skyddskommittén och så vidare. Nu ombeds skyddsombudet att göra detta och uppgifterna är viktiga!

Gör så här: När arbetsgivaren lämnat sina synpunkter bör skyddsombudet granska dessa och kommentera om så behövs! Arbetsgivaren gör det oftast lätt för sig och lämnade synpunkter är ofta intetsägande eller saknas helt. Om uppgifter och synpunkter från arbetsgivaren saknas, blir det genast svårare för dig att få ett positivt beslut från vållandenämnden om rätt till ersättning. Ibland anger arbetsgivarna ”Inga synpunkter”. Detta kan inte accepteras, eftersom nämnden tolkar detta som att de uppgifter som den skadade och skyddsombudet lämnat inte är trovärdiga. Om du och skyddsombudet inte är nöjda med arbetsgivarens svar, bör ni begära förtydligande/komplettering! Arbetsgivaren ska enligt träffat kollektivavtal om TFA medverka till att utförliga och riktiga uppgifter lämnas.

Vållandeblanketten ska därefter skickas till AFA Försäkring och till den handläggare som har hand om det aktuella skadefallet. Handläggaren skickar då ärendet till Vållandenämnden som efter prövning avger sitt utlåtande. Minns att omprövning kan begäras men att det är viktigt att kompletterande uppgifter lämnas. Det är inte meningsfullt att begära omprövning på enbart samma uppgifter som tidigare lett till avslag.

Utredning av färdolycksfall

Regelrätt utredningsblankett saknas!
Vid trafikolyckor är trafikskadeanmälan en lämplig blankett. I övrigt, till exempel vid halkolyckor, kollision med cyklist med mera, räcker det med att skriva ett brev till den som du anser har orsakat skadan och framföra begäran om ersättning. Brevet bör innehålla en redovisning av var, när, hur – och framför allt varför – skadan hände, till exempel bristande halkbekämpning trots att snöfallet hade upphört. Skicka brevet som rekommenderad försändelse! Brevet bör innehålla en uppmaning till brevmottagaren att anmäla skadehändelsen till sitt försäkringsbolag. Om försäkring saknas har skadevållaren själv att ersätta om skadeståndsskyldighet uppkommer.

Vållandeutredning av olycksfall
Från 2001 prövas olycksfall inte längre i Vållandenämnden. Här i Blankettguiden finns därför inte längre något avsnitt om vållandeutredning av olycksfall. Skador före denna tidpunkt är dock inte preskriberade utan kan aktualiseras igen. Om du behöver utreda och anmäla en sådan ”gammal” skada, finns det utförlig information om hur handläggning kan ske i tidigare upplagor av Blankettguiden.

Samtliga artiklar i detta område

<p>På Blankettguiden använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.</p> Jag godkänner